Att hoppa av skolan, gör det verkligen saker omöjligt i framtiden? Hänger verkligen hela framtiden på hur man gör med gymnasiet? Jag vill väldigt gärna inte tro det, jag tänker hoppa av, orkar inte slösa min tid, skolan ger mig INGENTING.. Men jag undrar.. Ska det verkligen vara så himla svårt att hitta ett jobb sen isåfall? Ett fast jobb t ex, får man bara det om man gått gymnasiet? Nej det kan jag aldrig tänka mig iallafall, det som borde gillas i jobbet man gör är ju hur man klarar av det? Om en människa är super bra på en sak utan att gå klart gymnasiet och en annan är super dålig på samma sak men har gått klart hela den utbildningen.. Ska det verkligen vara så att den dåliga utbildade ska få jobbet istället för den jätte bra självutbildade? Det går över mitt förstånd ifall det är på det viset. Jag tycker det är de man gör som ska spela roll.. Ska en människa bortses bara för den inte har gått 3 eller fler år och lärt sig matte, svenska och engelska? Vad har det egentligen för roll i det hela? Om man t ex ska jobba med människor inom omsorgen eller något, vad exakt är det man ska göra med matte, svenska och engelska kunskaper då? Det finns ju miniräknare och lexikon att använda.. Helt sjukt tycker jag det är iallafall..

(Har ny design som ni ser, är inne på blått nu, vet inte varför kanske för att det är en gladare färg och jag behöver se något gladare än bara svart..)

Som säkert några har märk så har jag inte uppdaterat på väldigt väldigt länge.
Det beror på att det aldrig händer något i mitt liv.. Men nu har jag iaf en liten obetydlig sak att berätta:
Jag ska sluta skolan, vad har det för betydelse egentligen? Att gå i skolan varje dag när man ändå inte känner att den ger en någonting alls? Det är inte de att jag har några som helst problem med människorna eller lektionerna eller någonting, det är bara de att.. Jag lever ju i en deprission.. Och det känns som ingenting betyder någonting.. Och allt är så jobbigt.. Inte jobbigt som i att jag är lat.. Utan jobbigt på något annat sätt.. Går inte alls för mig att förklara hur det känns annat än att det känns helt onödigt som sagt.. Också kan jag inte se att framtiden någonsin kommer ändras från det den är nu, än så länge iaf. Och om man inte ser någon framtid.. Vad är det då för mening med nuet, det är en fråga jag ställer mig väldigt ofta.. Jag vet att väldigt många har en del svar på det, att man måste kämpa för framtiden mm även om allt känns fel just nu.. Men det är bara det att jag orkar inte kämpa.. Jag kämpar redan för så mycket, jag kämpar för att överleva, kämpar för att orka med morgondagen och dagen som är, ingenting känns ju.. Allt är så rakt, hela tiden.. Vill ha lite vågor.. Pappa säger att det känns så av medicinen som jag får just nu (han har ätit den också) men alltså.. Ja jag vet inte.. Men framtiden orkar jag inte ta till mig förens jag fått rätt på nuet.

<3